Sök
  • Matts Josefsson

Rondeller, filbyten & Livsläxor


Jag vill berätta något jag observerat den senaste tiden. Det utspelar sig kring en rondell i Borlänge, närmare bestämt Gråda-rondellen. Det är en stor skapelse som funnits där så länge jag minns och den rondell du först anländer till om du kommer söderifrån och ska vidare upp till fjällen, Falun eller in mot Borlänge centrum.


För ett par månader påbörjades ett större bygge där hela rondellen byggs om och extra avfarter skall byggas så man inte behöver åka in i själva rondellen för att ta sig dit man är på väg. Mindre köande med andra ord. Ni ser, här uppe i dalarna är vi inte så vana vid att behöva köa, alls. 5-10 minuter för oss är som en evighet. Vi är vana vid öppna vidder och fria körfält.


Det hela startade när jag var på väg från Falun in mot Borlänge. Jag närmade mig rondellen och ett par hundra meter längre fram går de två körfälten ihop till ett, det vänstra. Alla ser det och lägger sig i vänstra filen så höger körfält blir helt tomt. Från höger kommer det en påfart och de som kommer upp lägger sig fort i vänster körfält men det blir problem efter ett tag då kön blir längre och längre. Jag funderar då i min stillsamhet varför jag inte kör över i höger körfält och kapar ett par hundra meters köande, eller varför ingen annan gör det...?


Vet dock hur reaktionen kommer att bli: Vad f*n håller han på med? Köa som alla andra, och tro inte att du kommer att bli insläppt! I alla fall är det vad jag tänker kommer hända skulle jag drista mig att ta en annan fil, så jag stannar fint och lydigt kvar i min plats i kön. Samtidigt börjar jag fundera på om det här beteendet speglar något annat. En rädsla att sticka ut, att inte vara en i mängden. Att gå före, att inte följa massan. Vad ska folk säga? Tänk om dom kommer att tycka illa om mig eller säga otrevliga saker åt mig, eller bara ens tänka ej så snälla tankar? Så jag stannar kvar i min trygga fast ändå lite obekväma bubbla.


Tiden gick och den första observationen och tankarna föll lite i glömska tills för ett par dagar sen. Jag är nu på väg i motsatt riktning in i samma rondell. Samma scenario, och samma utfall. Alla ligger nu i höger körfält och alla väntar vi tålmodigt. Problemet nu är att om kön blir för lång kommer den att blockera en annan rondell lite längre bak. Trafikverket måste dock noterat vårt lite udda beteende och satt upp en skylt som skriftligen uppmanar oss att använda båda körfälten.


Min senaste observation var idag under min lunch. Jag är på väg mot ICA och kör samma väg som senast. ”Använd båda körfälten” är det första jag ser när jag svänger in på vägen mot rondellen. Höger körfält fullt, vänster helt tomt. Denna gång har jag växt. Jag har insett att det inte är någon ide att vänta på att någon ska ta det första steget, jag blinkar vänster, passerar bil efter bil efter bil. Åker i princip hela vägsträckan helt ensam och blinkar in en 50 meter från själva rondellen. Tittar i höger backspegel och anar en viss tvekan från pickupen att släppa in mig men bara för en sekund. Jag blir insläppt och min resa som kunde tagit bra mycket längre tid går smidigt som bara den.


Så vad lärde jag mig av denna serie observationer? Att inte vänta på att någon ska ta första klivet. Jag kan vara den som gör det och som kan inspirera andra att göra detsamma. Vi behöver inte andras godkännande för att gå dit vi vill i livet, vi behöver inte ens någons gillande. Ibland måste vi vara beredda på att leda vägen och ibland kanske bli ifrågasatta, för om inte jag gör det vem ska då göra det? Ibland väntar vi på att någon ska ta det där första steget så vi kan haka på men tänk om vi är de som är satt här på jorden att inspirera andra och så länge vi väntar så kommer ingen annan heller att våga ta steget.

0 visningar
About Me
  • White Facebook Icon
  • White Instagram Icon
  • White Pinterest Icon
  • White Twitter Icon

2018 Matts Josefsson Copyright

  • White Facebook Icon
  • Linkedin - Grå Circle
Join my mailing list

If you want to see more of me you can visit my Instagram page where I love posting pictures of what I'm up to in my day.